Idag har vart en jobbig dag. Har tänkt mkt på morfar men ännu mer på mormor. Blir så ledsen när jag tänker att hon är själv nu. Efter att ha vart ett par i över 50 år. Nu känns de jobbigt att bo en bit ifrån henne. Mamma sa att mormor ändå kommer till oss på julafton. Det känns skönt.
Morfar blev sjuk förra hösten och dom hittade cancer i magen på honom. Han fick cellgift å verkade bli bättre nu i början på året. Han var ganska pigg ett tag faktist. Sen kom de tillbaka å han blev snabbt sämre.Fick gulsot å lunginflamation. Senast igår sa mamma att han skulle få komma hem å bo hemma med hjälp av hemtjänsten men så dog han på kvällen. Vet ej vad som hände än, ska till mamma imorrn kväll.
Visste att detta skulle förmodligen bli hans sista jul men jag trodde han skulle finnas här en stund till.
Det var nog inte lätt för mamma att berätta för mina småsyskon. Emma förstod å vart ledsen, hon är 9. Erik däremot förstod nog inte alls utan lekte vidare men han är bara 5 år. =(
Tur jag har haft mina killar å ta hand om idag för att tänka på nått annat. Jesper förstår ingenting å är bara hur go som helst å Atlas är lika busig som vanligt.
Jag har knappt hunnit bearbeta famors bortgång förra hösten för de hände så mkt emellan, å nu så händer detta. Det här är vad jag befarat hela livet. Att alla ska gå bort samtidigt. Morfar vart 76 år men farmor blev bara 68. Även där var de av sjukdom.
Nu ska jag försöka hitta den gnutta julkänsla som finns kvar å pynta granen. För Jeppe ska ha en gran. Det har jag bestämt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar