Fick en sån rolig kommentar av en tjej på föräldragruppen igår. Vi pratade om amning , och jag sa att jag ville sluta snart för de är inge kul. Då sa hon : Du är ingen sån där larvig mamma du!
Och, neh, jag är ingen larvig mamma. Med de menade hon nog att jag inte daltar och puttinuttar med mitt barn. Vi hade även diskuterat lämning av barnen. Vissa vill ju inte lämna ifrån sig sina barn förns de är året kanske men jag lämnar gärna bort honom då och då.
Nu lät de som att jag gör de jämnt men så är de inte heller. men jag törs ha barnvakt då och då när jag känner att jag behöver de. Och jag skäms inte för de. Jag behöver de!
Men vissa dagar skulle jag aldrig lämna bort honom till nån, då vill jag ha honom helt för mig själv! Olika för olika dagar.
Det kommer nog av att jag är inte uppväxt med nått daltande eller puttinuttande. Vi har inte varit bortskämda på nått sätt. Och det tycker jag är bra! Jag tänker absolut inte skämma bort Jeppe, de kommer han bli av farmor ändå...
Det är så olika hur man är som mamma. Jag menar inte att de mammor som håller sina barn i famnen dygnet runt gör fel, för om dom vill de så är de ju inte fel. Jag säger inget om det för man är som man är helt enkelt!
Jag är inte nervös över att lämna honom, jag håller inte stenkoll på honom hela tiden. Jag skulle nog bli tokig om jag var så nervös över allt hela tiden. För vissa kommer detta naturligt, de har de inte gjort för mig.
Han får ligga på golvet och pilla med sina saker på dagarna så länge han är nöjd med de. Han ligger ju där och tränar på att rulla och allt möjligt. Blir han ledsen så tröstar jag honom och vi gosar när vi känner för de. Jag ger honom de han behöver. Jag ser till att han har de bra!
Så länge barnet känner sin älskad och trygg så får man vara så daltande eller inte daltande man vill!!!!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar